update:
en veckas rad ödemark. totalt ignorerat allt annat och det har vart mega-skönt aaah!
idag har ja hängt på sjukan hela förmiddagen och ska tillbaks till växjö om en timme.
gipsad hand- PARTY. ett ligament i tummen som fick sig en käftsmäll i veckan.
så nu kommer ja va helt handikappad ett tag framöver. skit. kommer sitta i ett hörn av min lägenhet med pizzakartonger och otvättat hår. ääh fy.
nu måste ja försöka packa.
allt är ett projekt- aaaaaaargh.
hjälp?
xoxo
/taago
Monday, March 31, 2008
Saturday, March 22, 2008
glad påsk!
haha rolig kyckling
glad påsk alle!
här ska nu packas för snart kör vi mot härjedalen oh yeah!
snacka nostalgia trip.
det va minsann där som ja hängde i backarna under min barndom då va.
frästa runt utan stavar. upp och ner, upp och ner i knappliften. bastu, lasagne och big pack-glass i mängder. lofsdalen. paradiset när man va kid.
det finns en bensinmack och en ica-affär: ica frank.
blir väl bokstavskex, kalle anka och gameboy upp antar jag.
litt påsk här hemma fastän vi drar.
vi hörs my friends (imaginary ones some läser dis crap haha)
kosi hej
Friday, March 21, 2008
ya basta.
har fan studat 24 seven
100 inlämningar och lika många tentor de senaste veckorna.
nu tar ja va-ca
tröllhättan --> lofsdalen
puss
100 inlämningar och lika många tentor de senaste veckorna.
nu tar ja va-ca
tröllhättan --> lofsdalen
puss
Wednesday, March 12, 2008
Oj
Mikaela påstår att hon inte har skrivit detta:
Hellooz, Sawed "Harry Potter..." Wuz a alrite moovie, alot of Action, but 2 hours looooooooooooooooooong. :/ I guess sum ppl can stand all that, but I can't say the same for mee! LOL. I wouldn't recommend it for kids that have alot of...."scary nightmare problems" But sum of the pictures are a bit "graphic"
okej.
HON "påstår" att det var fel länk under.
MMMH OKEJ, YEAH RIGHT
här är hennes "riktiga" blogg:
ritarn.blogspot.com
Hellooz, Sawed "Harry Potter..." Wuz a alrite moovie, alot of Action, but 2 hours looooooooooooooooooong. :/ I guess sum ppl can stand all that, but I can't say the same for mee! LOL. I wouldn't recommend it for kids that have alot of...."scary nightmare problems" But sum of the pictures are a bit "graphic"
okej.
HON "påstår" att det var fel länk under.
MMMH OKEJ, YEAH RIGHT
här är hennes "riktiga" blogg:
ritarn.blogspot.com
Tuesday, March 11, 2008
hej
TITTA ja fick en prisent av mikaela som är på NZ-
en liten hilini-logga
men en sån prisent smakar även knäckebröd och morot fint till lunch!
tack saru ha!
mike >> herecomesthesun.blogspot.com
en liten hilini-logga
men en sån prisent smakar även knäckebröd och morot fint till lunch!
tack saru ha!
mike >> herecomesthesun.blogspot.com
tirsdaug
Monday, March 10, 2008
Hej
Hemma hos-repotage hos moster helny aka mig själv.
24.6 kvadrat ajjemän-
Entré aka kök aka walk in closet
Min bästa matta ser vi här på bild, tillsammans med mitt trötta plastgolv
Ja här skulle man allt kunna tro att en gammal mormor bodde,
och i kinda like it
och här har vi mormors-hörnan faktiskt
mormor och morfar och mormors old school väggprydnader
krims krams
tulipipper
välkommen åter!
24.6 kvadrat ajjemän-
Entré aka kök aka walk in closet
Min bästa matta ser vi här på bild, tillsammans med mitt trötta plastgolv
Ja här skulle man allt kunna tro att en gammal mormor bodde,
och i kinda like it
och här har vi mormors-hörnan faktiskt
mormor och morfar och mormors old school väggprydnader
krims krams
tulipipper
välkommen åter!
Sunday, March 9, 2008
Friday, March 7, 2008
Ögonsvid part.2
AMÅR är en huge deal om man går på Växjö universitet. Love och saax' kan man ju tro att jag menar då va! AMÅR är arbetsmarknadsdag. The arbetsmarknadsdag. En huge deal mässa där företag och studenter möts som en slags köttmarknad. Med andra ord är det här man ska styra upp ett pök för att va garanterad VD-post vid examen.
Jag går en ekonomiutbildning som heter Enterprising and Business Development- FLASHIGT! Det är en såpass ny utbildning så kvaliteten kan väl diskuteras ehm. Men ska man bli entreprenegro som the puffy daddy, så får man börja någonstans. Skola är alltid skola och det känns som att det varit väldigt mycket bokstäver och svart-vitt.
Think outside the box är det stående uttrycket, särskilt här.
Låt oss se boxen som ett nät, en kubik av nät, där dagens arbetsmarknad fyller upp den där boxen alldeles perfekt. Placera mig i boxen och jag kommer förvandlas till en slags kassler, jag skulle på dagens arbetsmarkad känna mig som en tjockis i ett illasittande fodral. Sticka ut på fel ställen och med ideér som putar ut överallt.
Så kände jag inför den här dagen, AMÅR08. Jag kommer aldrig få nått jobb! Vad fan ska jag göra på Scanias ekonomiavdelning, eller på Nordea? Öh.. De allra ambitiösaste hade med sig cv:n och kontaktsamtal med företag för att få in en fot. Öh..ska jag, borde jag..öh.
Var på två föreläsningar. Den första med Fredrik Härén- entreprenör och kreatör on fire. En timmes blandad skräckförtjusning över hur risigt Sverige och Europa ligger till, hur usla vi är, till att se vilka jävla möjligheter vi har precis nu.
Härén pratade om utvecklingsländernas framfart. Till exempel Kina. Kineserna vet nästan allt om västvärlden, om kulturen, om produkterna, om livet. Plus att de vet allt om sin egen kultur och sin omvärld. Han berättade om en indier han träffat som hade pluggat i Frankrike. Fransmännen hade konstaterat att han var en kulturkrock, missplacerad, medan indiern konstaterat att han lätt kunnat designa ett kylskåp åt fransmän men fransmännen hade inte kunnat designa ett kylskåp för indier. För de har ingen aning om vad de har i det eller hur det nyttjades. Booya!
Han talade om developed countries och developing countries. Sverige är ett developed country; utvecklat, komplett ----> färdigt, klartt, stillastående, dött. Vi tänker inte längre än näsan räcker, nöjda med hur det är idag. Medan utvecklingsländerna rör sig, och snart passerar dem oss.
Han avslutade med att snacka om varför Sverige lyckas så suveränt i kock-VM. Jo fransmännen kan allt om fransk mat, japanerna lär sig koka ris i sju år, svenskarna leverar nån crazy cross-over med sillsushi med wasabisalsa. Det är inte ett vinnande koncept att med tunnelseende bara koncentrera sig på sitt egna land och samma gamla recept på affärer. Han kanske tog i lite från tårna tyckte många, men jag känner att ibland räcker det inte att boxa folk på axeln för att dom ska vakna. Ibland måste man sparka dom på pungen.
Jag kom iallafall på varför jag kände mig som en kassler när jag gick bland mässmontrarna med storföretag som Skanska, Södra, Trygghansa, Deloitte. Dom lockar mig inte ett piss. Ibland passar man inte på ett ställe, men perfekt på ett annat. Så det är något annat jag letar efter än Skanska och Nordea. Att pressa ideér i min kasslerkostym som folk vill ha fastän dom inte vet om det ännu.
Typ som jönsen som droppade den dumma idén att sälja slalomstavar som tanter skulle gå promenader med. 20 miljoner stavar senare var det kanske inte så dumt.
Den andra föreläsningen var med Johan Staël von Holstein och var bra den med.
Men jag har redan skrivit för många meningar här och dessutom serverat mat hela kvällen på AMÅR-banketten så nu är det good bye.
Det var faktiskt bara en slump att det råkade bli två extremt långa inlägg efter varann här haha. Shit, tänk om jag börjar jobba på Nordea eller Skanska senare livet, jävlar vad jag får äta upp detta då HA HA.
-helena.
Jag går en ekonomiutbildning som heter Enterprising and Business Development- FLASHIGT! Det är en såpass ny utbildning så kvaliteten kan väl diskuteras ehm. Men ska man bli entreprenegro som the puffy daddy, så får man börja någonstans. Skola är alltid skola och det känns som att det varit väldigt mycket bokstäver och svart-vitt.
Think outside the box är det stående uttrycket, särskilt här.
Låt oss se boxen som ett nät, en kubik av nät, där dagens arbetsmarknad fyller upp den där boxen alldeles perfekt. Placera mig i boxen och jag kommer förvandlas till en slags kassler, jag skulle på dagens arbetsmarkad känna mig som en tjockis i ett illasittande fodral. Sticka ut på fel ställen och med ideér som putar ut överallt.
Så kände jag inför den här dagen, AMÅR08. Jag kommer aldrig få nått jobb! Vad fan ska jag göra på Scanias ekonomiavdelning, eller på Nordea? Öh.. De allra ambitiösaste hade med sig cv:n och kontaktsamtal med företag för att få in en fot. Öh..ska jag, borde jag..öh.
Var på två föreläsningar. Den första med Fredrik Härén- entreprenör och kreatör on fire. En timmes blandad skräckförtjusning över hur risigt Sverige och Europa ligger till, hur usla vi är, till att se vilka jävla möjligheter vi har precis nu.
Härén pratade om utvecklingsländernas framfart. Till exempel Kina. Kineserna vet nästan allt om västvärlden, om kulturen, om produkterna, om livet. Plus att de vet allt om sin egen kultur och sin omvärld. Han berättade om en indier han träffat som hade pluggat i Frankrike. Fransmännen hade konstaterat att han var en kulturkrock, missplacerad, medan indiern konstaterat att han lätt kunnat designa ett kylskåp åt fransmän men fransmännen hade inte kunnat designa ett kylskåp för indier. För de har ingen aning om vad de har i det eller hur det nyttjades. Booya!
Han talade om developed countries och developing countries. Sverige är ett developed country; utvecklat, komplett ----> färdigt, klartt, stillastående, dött. Vi tänker inte längre än näsan räcker, nöjda med hur det är idag. Medan utvecklingsländerna rör sig, och snart passerar dem oss.
Han avslutade med att snacka om varför Sverige lyckas så suveränt i kock-VM. Jo fransmännen kan allt om fransk mat, japanerna lär sig koka ris i sju år, svenskarna leverar nån crazy cross-over med sillsushi med wasabisalsa. Det är inte ett vinnande koncept att med tunnelseende bara koncentrera sig på sitt egna land och samma gamla recept på affärer. Han kanske tog i lite från tårna tyckte många, men jag känner att ibland räcker det inte att boxa folk på axeln för att dom ska vakna. Ibland måste man sparka dom på pungen.
Jag kom iallafall på varför jag kände mig som en kassler när jag gick bland mässmontrarna med storföretag som Skanska, Södra, Trygghansa, Deloitte. Dom lockar mig inte ett piss. Ibland passar man inte på ett ställe, men perfekt på ett annat. Så det är något annat jag letar efter än Skanska och Nordea. Att pressa ideér i min kasslerkostym som folk vill ha fastän dom inte vet om det ännu.
Typ som jönsen som droppade den dumma idén att sälja slalomstavar som tanter skulle gå promenader med. 20 miljoner stavar senare var det kanske inte så dumt.
Den andra föreläsningen var med Johan Staël von Holstein och var bra den med.
Men jag har redan skrivit för många meningar här och dessutom serverat mat hela kvällen på AMÅR-banketten så nu är det good bye.
Det var faktiskt bara en slump att det råkade bli två extremt långa inlägg efter varann här haha. Shit, tänk om jag börjar jobba på Nordea eller Skanska senare livet, jävlar vad jag får äta upp detta då HA HA.
-helena.
Tuesday, March 4, 2008
Varning för skavsår i ögon
Häromveckan halkade jag in på en blogg signerad en dam i mogendans-kategorin.
På bloggen skrev hon diverse kåserier och annat tänkvärt, bland annat en story om en språkresa wayback i södra Tyskland. Om en LP-skiva med en höjdarlåt som hette Inch Allah och hennes kompis som trodde att bandet sjöng sillsallad.
Yes jag kom på mig själv där och då.
Här har jag värsta chansen att skriva något tänkvärt och djupt, om sillsallad o dyl, och istället får jag ångest och lägger upp någon sleten Youtube-video och går och tar en macka istället. Varför trycka tomma kalorier när man kan förändra världen?
För det här med bloggandet alltså-
Min informatikslärare skulle stolt klia sitt skalliga huvud och nervöst flacka med blicken nu när jag säger att aldrig för har det funnits så mycket information om så fantastiskt mycket skit. Bra sådan! Sedan har ju myntet en baksida.
Helt plötsligt dök det upp 48 000 små låtsas-journalister a lá Sofi Fahrman x Ebba von Sydow som i princip bloggar även när dom skiter. 24 seven ska det bloggas. Om att dom varit på gymmet, druckit latte och så Dagens Outfit, även när dom har vinterkräksjukan. IFALL facehunter.com skulle stå vid soppnedkastet.
"Samma visa!" som Johan Asplund skulle sagt på skånska.
Ja detta mode, som äter upp mig inifrån. Det bästa ever att bedöva smärta med, och fira något motsatt- Yes yes yes!
Att blogga mode är lite som att sprida böldpest över nätet dock. Alla bryr sig så fantastiskt mycket om hur dom ser ut efter att dom blivit smittade.
Alltså, då refererar jag till de 48 000 bloggarna i stycket ovan. Som sätter samman outfits inspirerade av någon jöns dom namedroppar.
Denna värld behöver inga fler modelänkare, så personligen får jag väl återkomma när jag har något nytt, revolutionärt att komma med. I brist på det kommer jag säkerligen bifoga upphetsande saker, som jag inte har råd med, här.
Jag tror förövrigt att Chloë Sevigny genomför ett psykologiskt expriment då och då. Target: hela modevärlden och dess anhängade slavar. Det går ut på att hon sätter på sig va fan som helst och ser hur många som apar efter.
I love fash
-hil'
På bloggen skrev hon diverse kåserier och annat tänkvärt, bland annat en story om en språkresa wayback i södra Tyskland. Om en LP-skiva med en höjdarlåt som hette Inch Allah och hennes kompis som trodde att bandet sjöng sillsallad.
Yes jag kom på mig själv där och då.
Här har jag värsta chansen att skriva något tänkvärt och djupt, om sillsallad o dyl, och istället får jag ångest och lägger upp någon sleten Youtube-video och går och tar en macka istället. Varför trycka tomma kalorier när man kan förändra världen?
För det här med bloggandet alltså-
Min informatikslärare skulle stolt klia sitt skalliga huvud och nervöst flacka med blicken nu när jag säger att aldrig för har det funnits så mycket information om så fantastiskt mycket skit. Bra sådan! Sedan har ju myntet en baksida.
Helt plötsligt dök det upp 48 000 små låtsas-journalister a lá Sofi Fahrman x Ebba von Sydow som i princip bloggar även när dom skiter. 24 seven ska det bloggas. Om att dom varit på gymmet, druckit latte och så Dagens Outfit, även när dom har vinterkräksjukan. IFALL facehunter.com skulle stå vid soppnedkastet.
"Samma visa!" som Johan Asplund skulle sagt på skånska.
Ja detta mode, som äter upp mig inifrån. Det bästa ever att bedöva smärta med, och fira något motsatt- Yes yes yes!
Att blogga mode är lite som att sprida böldpest över nätet dock. Alla bryr sig så fantastiskt mycket om hur dom ser ut efter att dom blivit smittade.
Alltså, då refererar jag till de 48 000 bloggarna i stycket ovan. Som sätter samman outfits inspirerade av någon jöns dom namedroppar.
Denna värld behöver inga fler modelänkare, så personligen får jag väl återkomma när jag har något nytt, revolutionärt att komma med. I brist på det kommer jag säkerligen bifoga upphetsande saker, som jag inte har råd med, här.
Jag tror förövrigt att Chloë Sevigny genomför ett psykologiskt expriment då och då. Target: hela modevärlden och dess anhängade slavar. Det går ut på att hon sätter på sig va fan som helst och ser hur många som apar efter.
I love fash
-hil'
Subscribe to:
Posts (Atom)