Reliker från ett liv

Den toppade pennburken

Från vänster: näckrospenna från Monets trädgård, dinosauriepenna från skolstart 93, NY-penna från New York, guldpenna, silverpenna, vanli, årets penna samt suddgummi från Picassomuseét

Vykort som jag köpt och menat att skicka... Ehm. Det mest tragiska är att de flesta är dubletter. Får väl förmoda att jag hade roligare saker för mig och var alldeles för upptagen. Normandie, Strasbourg (ja träffpunkt europa-resan haha), Sparreviken, Chicago, Korsika, Österrike, Hawaii

Bonusmaterial: Alla hjärtans dags-kort från Philip i andra klass.

Det är en limousine på ena sidan....

...och en örn på andra

Och sista men inte minst. Min bästa granne Malin

Hat off for you...

Smaskigt skvaller som korsade Björndalsvägen på 90-talet

Läs och häpnas. För bra för att vara sant

Var sak har sin plats

Jag är lite uttråkad idag. Eller i alla fall nu för stunden, håller typ på att explodera. Inte av energisk rastlöshet utan bara apatrött-tristess-kombinationen. Uh nu kom Jonas hem från sitt skojobb äntligeeeen bröööl så nu kan han underhålla mig.

Har tidigare under dagen gått till botten med mitt organiseringsprojekt av flickrummet som pågått under den senare delen av sommaren. Det visade sig att mitt rum typ automatiskt omvandlats till ett mausoleum a la Pettsons snickarbod under de senaste fyra åren. Det har liksom bara blivit så.. Reliker från all världens hörn och ingenstans. Har roat mig åtskilliga timmar med att bara bläddra, rota, läsa och gapskratta åt diverse papperslappar, foton, souvernirer, krafs, alles alles alles.

Jag erkänner att jag har en förmåga att binda mig vid saker. Allt blir memorabilia. "ååh det var den här koppen vi köpte i Prag, och sen köpte vi en trädgårdstomte som döptes till kurrtan" "åh den här kjolen hade jag när vi var i Berlin och det var svinvarmt" "åh den här flaggan fick jag när jag och Kate från camp var på en improv-comedy night i Chicago och det var ju hennes farsa som kallades för coach, och tjock-brorsan som tog med mig till en äkta tjockisrestaurang och sen..."

Ja. Det blir bara värre och värre typ "åååh de här hårspännena skulle jag hålla åt lilla Anna på sommarlägret när hon skulle bada och så blev dom kvar i fickan" "ååh den här prislappen satt på tröjan jag köpte i Vancouver"
Minsta jävla litet sandkorn har något slags minne i mitt huvud. Väldigt roligt måste jag ju erkänna, men det behövs ett bra system för att kategorisera alla dessa små satans pinaler.

Så jag körde någonslags kamikaze-terapi och slängde massor av saker och intalade mig själv att jag behöver inte en pryl för att ha bevis för mig själv att jag var med om det där okeeeeej. (Jag tog till exempel ner kalendern från väggen, den var från 2005.... novemberbladet uppslaget, det var då jag åkte till Österrike. Haha. Men det var ju så härligt å läsa allt vi gjorde 2005... gick till Lipz, klädde vagnen, seglade, åkte till Hemsedal haha..)

Ursprunget till hela prylkonfrontationen var att mina saker, som jag faktiskt behöver och använder alltid lyckas hamna i väskor och påsar och högar på golvet för att de inte hittar hem i rummet i högkvarteret. Så, fick helt sonika flytta på kollegieblocken från gymnasiet o dyl i skåp och lådor och lägga in andra papper och pärmar där.

I all min tristess under kvällen har jag till och med gått till botten och toppat min pennburk. Förut var det fyra pennburkar. Med 87% icke-fungerande pennor. Nu är det en bra pennburk. Ska lägga upp bild

Slutet gott allting gott

Såg Gran Torino och åt musslor med mor och far i fredags.

Satt på tåget och fingrade på min cellofanen kring elle-tidningen i fredags, förberedde mig för långresa helt enkelt. Ombord snubblar dunderklumpen.

Han är full, tjock, finnig runt munnen och har ett öga som skelar. Han är ung och lyssnar på en cerise iPod som han förmodligen stulit. Sätter sig med ett dunk på fyrsätena brevid, slänger upp tygskorna på sätet emot och vi runtomkring pressar oss mot våra platsreservationer.

Mannen mitt emot mig har sportsandaler, medelåldersjeans och läser ett blad i kategorin kyrkan och folket. Det var trångt, lugnt och behagligt till babyface dök upp. Han skränar och slöddrar högt som om han är kungen av kungsan. Knäcker en öl och sjunger med i låten han lyssnar på "...snusen rinner som Niagara-fallet". Vi andra ser framför oss hur de närmaste 2.5 timmarna kommer suga apa, och kör olika sorts svenska taktiker...ignorerar så vi får nackspärr, försöker be honom att dämpa sig etc.

Hans påtända auora bländar oss och jag funderar på hur var när varför. En normal hjärna som bara försöker förstå, gör analys och konstaterar att han kanske är en kille som kommit över 3.5or och försöker spela cool. Fel

Mellan Lund och Varberg ringer först polisen i Malmö och förmedlar en anklagan gällande misshandel och vill hålla förhör. Babyface förklarar medan han håller i sin öl att han slöddrar på grund av sina mediciner och vill inte att samtalet ska bandas. Han förklarar vidare att han misshandlade Ali av självförsvar. Babyface rabblar sedan juridiska termer som jag efter antalet högskolepoäng inte hade rapat upp i en handvändning. Kungen av kungsan chillar, luktar på sina cigaretter och jag hoppas han ska missa tåget när han går ut och röker. Kyrkmannen skrattar åt mig. Senare knäcker jag min loka och säger att det dags för kvällens första och han skrattar igen.

Västeråspolisen ringer och anhåller Babyface i hans frånvaro och han kontrar förbannat att han för fan inte kan vara i Malmö klockan fem och sedan pistolhota i Västerås klockan sju.
Advokten ringer och Babyface säger att han inte druckit, pundat heroin eller nått på tre månader. Han har tydligen redan suttit inne nån sväng.

Han ringer sin langare och meddelar inget jävla china white och att han inte får tillräckligt med metadon i sin avvänjning. Vi kommer fram till Göteborg och han fortsätter snacka högt om hur äcklig den jävla staden är. Jag kontrar lite och säger att
- den är väl fin, vart kommer du ifrån då?
Han säger på nån hemmasnickrad skånska att han kommer från Helsingborg.
- Eller ah, har bott där i tre år.
- Jaha, där är det fint. Vart växte du upp då?
- Mariestad, är på väg dit.
Frågan vi alla funderat på. Hur gammal är du Babyface

- 18, säger han på sin Mariestadsskånska

Ja då satt man i dunklet i en sval gammal datasal på kära VXU igen. Jag gillar det här stället. När jag tänker på Spaniens byråkrati och den katalanska stoltheten saknar jag redan universitetet här. Har pratat med min programansvariga idag, blev lite kallsvettig när han ifrågasatte en av de töntiga fåtalet (tre stycken) kurser jag hittat vid UPF i Barca. Men det skulle nog ordna sig sa han och erbjöd sig till och med behålla papprena, kolla vidare med studievägledaren och vid behov skicka papprena hem till mig. I en värld av infositer, obesvarad e-post och deadends är det fasen skönt att bara få prata med någon live och ha en dialog som ger vettiga svar.


Påtal om obesvarad e-post, hör och häpna, lyckades till och med få tag på studievägledaren själv. Detta efter att ha gått till hennes kontor, sett den röda lampan lysa och läst vidare instruktioner om vilka dagar hon har telefontid och besökstid. Slutade med att jag typ stod utanför hennes rum och ringde på mobilen haha. Anledningen till att denna kontakt är så unik är för att denna studievägledare blev utsedd av Times Online till århundradets mest okontakbara människa. Hurra


Påtal om VXU. Igår började nollningen. Mkt bra dag. Knökat med folk överallt och 99% var glada i hågen. Sen jobbade jag på Sivans på kvällen. Idag hade jag tänkt gå på kvällens overallis men det verkar vara väldigt fullt. Och en viss person har kommit hem från Croatia idag så jag åker nog dit och hänger. Ska boka mitt trettifjärde transportmedel för den här veckan nu.

Gurkan fyller 17 år hurra

Och om två timmar beger jag mig söderut för att fira

Ska fira som bare den. Imorgon drar jag till Växjö för mer fir.

Jäklars, måste tömma kameran

Taggar inför morgondagen whoa. Har precis bokat the tamale train to partyville aka bejbybeach

Ikväll hal jag och Emma valit på Shangli-la och ätit lis. Det val loligt. Inte så loligt att hon ska lesa till Shanghai på tolsdag. Och jag ska ju till Skåne och Snålland så det blil inte så mycket loligheter ihop flam tills dess. Men vi lovade varandra trohet och skype och sen låtsades vi som ingenting.


Var ute med den lilla holländska hunden Jeti i Maria Alberts park. Påminde Emma om den gången i sjuan då vi gick där i parken och åt på varsin glass och två äldre killar ropade att vi skulle öva på att suga. Va? Vi var två frågetecken, får man väl hoppas. Tänk om en tjej hade ropat så åt minderåriga killar. Haha.


Sen, medan vi ändå gick där på memory lane, erinrade jag mig om alla gånger vi gått mellan Polhemsskolan och gamla folkets hus där bamba låg och hur vi gick armkrok. Armkrok! Haha. Mkt bra. Nu freestylar jag lite men Malin hade såklart sin orangea dunjacka. Att den fällde är en underdrift. Malin kom ut som en höna ur den vintertid.
I entrén på polhemsskolan fanns en inrullad tv. Tv:n hade förstås inga kanaler men en stackars eldsjäl, ni vet han som jobbade i kiosken och sålde vaniljbullar för en miljon varje dag, hade spelat in musikvideos från ZTV som rullade. Gabrielle med Rise, någon remix av Das Boot, samt valda inslag av invigningscermonin till OS i Sydney 2000. Snus i taket, jätteakvariet innehållandes en hel mängd instoppad djur och dylikt och hon sekreteraren, Gretel, som vägde lika mycket som ett hus. Hoppas hon inte googlar sitt namn. Men hon hade kjolar aka tält som svajade när hon gick i trapporna. Gud bevare den som vände blicken upp i otid och blev utsatt för den hemska synen under kjolatyget.


Tack för de ljuva åren Polhemsskolan

För två dagar sedan hade jag tagit löpet mot sängen så fort klockan typ närmat sig 22.00. Eller så fort det ens börjat skymma lite lite ute. Jag hittade nämligen något som visade sig vara en sjukt bra bok. I min bokhylla. Ovanför sängen. Say wut otippat. Där har den stått ända sedan någon forntida födelsedag då jag fick den av min ömma moder. Jag kommer ihåg att jag började läsa nåra sidor och sen fick den kalla handen. I bokväg är det rätt mycket som får kalla handen av mig. Jag försöker, står emot, håller ut genom klyschiga manus, chic-lits, deckare, bestsellers, men det går inteeeeee. Jag får krupp. Och det värsta jag vet är namnen i böckerna, det ska alltid vara så sjukt märkvärdiga namn.
Ja, jag vet att Millennium-trilogin är en hit. Men jag började läsa och hela beskrivningen av Lisbeth Salanders uppenbarelse som en goth typ fick mig att tröttna. Förlåt. Jag ska försöka igen. Kanske, någon gång.


Så efter att ha insett att jag och böcker har ett konstigt förhållande började jag lura på vad för böcker jag måste leta efter. Det ska vara oförutsägbart, handla om öhm livet, gärna utspela sig på 20-60-talet, eller typ 1700-talet. Eller inte alls. Men när jag väl har hittat min bok släpar jag med mig den överallt. Jag slukas lite väl.
En bok som etsades sig fast från högstadiet var Michelle Magorians En liten kärlekssång. Mmmmm, ljuv första världskrigets romantik. Eller, snackar vi oförutsägbart: Cirkusdirektörens dotter av Jostein Gardner. I vintras när vi var i Kanada läste jag en mindre jäkel till bok som hette Vi i villa av pseudonymen Hans Koppel på bussen Whistler - Vancouver tur och retur. Också oförutsägbart och underhållande/skrämmande. Eller Piccadilly Circus ligger inte i Kumla av Håkan Nesser top notch.


Skitsam. Åter till boken jag dammade av. Curtis Sittenfeld - En klass för sig. Handlar om ett high school-internat på amerikanska östkusten och huvudpersonen är en grå mus som analyserar och mest av allt bara skulle vilja ta på alla killar hon ser i princip. Jag sörjer typ att den är slut.

Nu har jag lämpat av den hos Emma, för en bra bok är inget som ska damma i bokhyllan.
Nu behöver jag en ny bok att läsa- hjälp?

Miss u boken

Härom helgen kom jag hem från jobbet en sen lördagkväll. Brorsan var på Way Out West (as), och mor och far satt inknödda på kontoret aka arbetsrummet på 1 kvadrat. Där satt de tu och googlade artisterna som spelade på Way Out för att sedan lyssna på dom på Spotify. Jag blev typ tårögd för att dom va så hippa. Som vanligt.
För typ två veckor sedan satt jag och farsan vid frukostbordet, läste tidningen och käkade müsli. Så spelade dom Regulate - Warren G och Nate Dogg på P3 och far konstaterade att det var en av de bästa låtarna som gjorts och jag höll med. Där satt vi och diggade. Haha. Love

Mmmm vill..bara..krypa..in

Synd att det enda jag har råd med från Acnes utbud är deras newsletter.

Kom igen CSN ge mig lite kärlek

Uh den finns i naturvitt också

Där ska jag sova om nätterna var det tänkt

Trappar upp
Jag hörde om någon som visst var irriterad för att jag haft namnsdag i två månader nu. Håll tillgodo. Det märks i luften när hösten är på väg och skolan börjar. När man var liten köpte man terminens jeans och tillhörande jumper på Rabbit. Ribbade tröjor med quiltade västar över, omslagspapper och jympapåse. Fint som snus.

Nu märks det mest på facebook och msn att hösten närmar sig. Allvädersstöveln när det kommer till kommunikation. Dvalan är slut och nu kan man umgås på distans igen (passivt eller aktivt, där passivt är likamed spionage). Körde en skype med syrran idag till exempel.

Så nu är dvalan slut på blogspot också. Yes mam. OM jag har historier att berätta, håll i hatten.

Måste bara bli lite varm i kläderna först.

Kan tillsvidare berätta att jag slutade jobba på antikvariatet aka gamlinggården i söndags. Och den 10 september åker jag på något slags kamikazestudieutbyte i Barcelona. Aj.

Kan hittills konstatera att det spanska skolsystemet är likamed en sten. En grå sten. Om man frågar något stirrar den bara tillbaks. Och något innehåll har den inte heller förutom grå sten. YES, då kör vi. Om jag lyckas få ihop 30 poäng under min hösttermin så kommer jag naken bjuda alla på mojitos. Om jag inte får ihop 30 poäng så kommer jag nog dricka mojitos ändå för att jag är förbannad. Viva España my ass.

Nej fullt så illa är det kanske inte.. Har fixat en helt ok lägenhet med två italienskor som verkar sjukt reko. Och ja, jag har googlat all deras info och kollat deras IP-adresser (nej skoja, inte det sista). För den Barca-bereste ligger det på Laietana, typ 10 min från stranden. I El Gotic. Muchos gracias.

Men nu har jag lite hemester som det heter och i helgen drar jag på en mindre turné. På lördag åker jag till Skälderviken på kräftskiva, på söndag till campus för att jag inte kan hålla mig borta från årets stora krökarvecka, och sen mot Skåne för att se om en viss person är hemma från Crotia Yacht Week.

Nu sover vi på saken