I vår familj har vi aldrig haft djur. Vi har haft ett stort antal fiskar under årens lopp, men det räknas ju inte. En gång hade ja två små fiskar i en salladsskål. Jag tror dom hette Felix och April. April med engelskt uttal och Felix för att min dåvarande crush Simons födelsedag inföll på Felixs namnsdag. Fiffigt. Men vilket straff; göra rent, mata, plocka upp döda fiskar. Ännu värre med kaniner och dylikt. Stackars mina barn som aldrig kommer få ha husdjur.

Jag har åkt till Hässle. Igårkväll fiskade ja och pågis, utan resultat. Och idag kom han på att han skulle skjuta vapen. Så han stack och kvar blev jag och familjens två+en hundar. Valpen Malte, storebror jaktlabradoren Mario och den franska bulldogen Boris. Stirriga, men nu verkar det som de chillar lite på köksgolvet här.

Så här ser en googlad Boris ut. Boris är dock södare.
Kamphund hade Kristini sagt, men det säger hon om alla hundar.

Hoppas detta löper smärtfritt. Mvh Hunddagis