Hasta la vista baby

De sista dagarna i Barcelona har varit fantastiskt bipolära, det bästa och det värsta. Kri åkte imorse (Var det verkligen så? Känns som en evighet..) efter en århundradets helg. Farligt att få mersmak eftersom det skulle betyda dyrt klippkort alternativt flytta till Zürich, alternativt bli/gifta mig med en lastbilschaffis ("för jag har sådan smaak för bilar med flak").

Vi hann med en hel del. Kulinariskt betyder det mkt kaffe, crossar, paella, crema catalan, tapas, lufttorkat etc. Medan jag studerade frenetiskt (läs panikartat) tänkte jag att Kri skulle introducerats för Santa Caterina Mercat. Glad i hågen hade hon gått in, men vänt ungefär lika snabbt då hon, enligt utsago, såg "en griskulting som såg ut att sova i köttdisken". Jag dog lite utav skratt där. Utöver detta var vi på museum. Detta kostar oftast 10 euro, men man får rabatt om är student. Vi visade Kristinas gymkort överallt och tjingtjong fick vi 4 euro över per skalle till vino tinto. HA

Nu måste jag återgå till mitt städande. What a difference a day make, 24 little hours. Vad det gäller lägenhetsstatus skojade jag och syrran om att jag skulle köra ut väskorna till hissen och sen tända eld på soporna i köket. HA. Kontentan är att varit sjuk humor på via Laietana i helgen, och jag gillart.

Något som lite hamnat i skymundan är ju hur det går för tredje personen i blogspot/Eriksson-klanen. Han råkar nämligen ha inkvarterat sig för vintern. I Laax, Schweiz, i ett rum med pappväggar, i en korridor med portugiser. Vi jobbar i skift för att kunna sprida för vinden hur det är att köra kamikazeeutbyte i världen.

Allt för forskningen